Saddams knep: Så gömde han sig

FBI har släppt det 100-sidiga förhöret med Iraks ex-diktator

Två telefonsamtal på 13 år, ny sovplats varje natt och ansvarig bara inför Gud.

Så levde Saddam Hussein innan han tillfångatogs 2003.

”Hade jag inte varit president så hade jag nog varit bonde”, sa diktatorn i förhör.

FBI, USA:s federala polis, har nu släppt det över 100 sidor långa förhöret med Saddam Hussein som gjordes månaderna efter hans gripande.

För förhörsledaren George Piro avslöjar han detaljer om sitt liv vid makten – ett stillsamt liv, enligt Saddam själv.

Inte alls som de åtta extravaganta palatsen han lät bygga i Irak. Anläggningar med allt från slott och överdådiga gästhus till konstgjorda sjöar och vattenfall.

Där bodde aldrig Saddam. ”Husen tillhörde inte en person, de tillhörde folket”, sa han i förhören. 

Slotten i öknen var en hägring av lyxliv som han ville att amerikanerna skulle se och tro på. Det räddade honom från att bli tillfångatagen, enligt Saddam själv.

Lyxanläggningarna skulle gömma Saddam från vakande ögon.

För få palats och han hade varit ett lätt mål att slå ut när regeringstopparna samlades för möten, resonerade han.

Själv levde han ett enkelt liv.

Om han inte blivit president, säger han själv, att han skulle ha varit som vem som helst – möjligen hade han blivit bonde.

Skrämd av USA:s resurser

Från mars 1990 undvek Saddam Hussein telefoner. Han minns bara två samtal. Anledningen var att han var rädd att röja sin position för amerikanerna.

Saddam var orolig att de skulle kunna spåra honom. Deras välutvecklade teknik och stora resurser skrämde honom.

I stället kommunicerade diktatorn med meddelanden via kurirer eller genom personliga möten.

Rädslan för att bli tillfångatagen eller mördad påverkade också Saddam om natten. Han sov aldrig mer än en natt på samma plats.

Däremot nekar han till ryktena om att han skulle ha dubbelgångare för att undvika attentat. Det avfärdade Saddam Hussein med ett skratt: ”Det är filmmagi, inte verklighet”. 

Kallade sig folkets man

Saddam Hussein framhäver under de nästan fem månader långa förhören bilden av sig själv som en folkets man.

I förhören säger han att han blev vald av folket och därför måste följa folkets vilja.

Han säger att de flesta dagar bestod hans jobb av att träffa vanliga irakier.

Han föredrog att möta dem på deras jobb eller i deras hem. Därför ville han köra sin bil själv – så han kunde stanna när som helst.

Saddam säger själv i förhöret att han uppskattade utbytet av idéer men att han höll sig tyst om det uppstod diskussion. Trots att han såg sig som en överlägsen debattör.

”Hade jag velat vara en politiker hade jag kunnat det. Men jag gillar inte politik eller politiker”, sa Saddam.

Han såg folket som den bästa källan till sann information. Att de av rädsla för diktatorn skulle ljuga kunde han se som en möjlighet men knappast troligt.

Han förklarade att han hade en extremt långvarig relation med det irakiska folket – de visste att han sökte sanningen.

Början på slutet

Men i december 2004 tog det slut. Saddam säger att det bara finns en förklaring att amerikanska soldater drog upp honom ur jordhålan – han blev förrådd.

Dagarna efter kablades tv-bilderna på firande irakier ut över världen, statyer föreställande den leende diktatorn revs till marken.

I sin cell blev Saddam tillfrågad om vad han tyckte som före detta president . Då svarade han: ”Jag är fortfarande Iraks president”.

I fångenskapen skrev Saddam Hussein dagligen små dikter – bedrövliga, säger FBI-agent Piro till CNN. Det visade sig också att diktatorn uppskattade litteratur och han säger att han försökte läsa några timmar om dagen.

Förhören vittnar också om Saddams försök att förstå amerikansk kultur via Hollywood. Genom att titta på amerikanska filmer byggde han sina åsikter om USA.

Men så hade han inte heller en särskilt rättvisande bild av väst, säger Piro till CNN. 

Kallade Usama fanatiker

Under tiden amerikanerna hade Saddam i förvar förnekade han ihärdigt till att han haft kontakt med al-Qaida. Saddam kallar Usama Bin Ladin för en fanatiker.

Ryktena om massförstörelsevapen avfärdar han också. Konfronterad med ett tal han själv skrivit som antyder att Irak faktiskt har tillgång till den typen av vapen avskriver han som krigslist.

De fick inte visa sig svaga inför hotet från Iran.

Samtidigt diskuterar han sina söner med FBI-agent Piro. ”Jag tänker fortfarande på dem och det faktum att de blev martyrer. De kommer bli föredömen för alla över hela världen”, säger Saddam.

Vid samma tillfälle sa han att Gud skapar oss och bara han kan bestämma när han ska ta oss.

”Om du bestämmer dig för att ge ut en bok, se till att du skriver det både på engelska och arabiska”, sa han till agent Piro.

”Rättegång och avrättning”

Som amerikansk fånge förlikade han sig med tanken på döden, enligt förhörsledaren. ”Rättegång och avrättning”, svarade Saddam på frågan om vad som väntade honom.

”Nu när de har fångat mig, låt dem ställa mig inför rätta”.

Enligt Piro ska Saddam ha sagt att han är en 67-årig man som levt ett gott liv.

”Jag är inte rädd för någon. Jag är bara rädd för Gud”, sa Saddam Hussein.

I december 2006 hängdes Saddam Hussein.

 "Irankrisen Bildts första prövning"

 EU-länderna samlar sig för att trappa upp protester mot att brittiska ambassadanställda    

häktats i Iran. I London talar man redan om ett nytt iranskt gisslandrama. Krisen anses vara Carl Bildts första stora test som utrikesminister i EU:s ordförandeland

Ett nytt iranskt gisslandrama. Så kommenterar medier i Storbritannien det faktum att nio lokalanställda på brittiska ambassaden i Teheran greps för en vecka sedan. Två av dem sitter nu häktade och ska åtalas för uppvigling under de stora demonstrationerna mot det officiella resultatet i presidentvalet den 12 juni.

De 27 EU-medlemmarna har redan kollektivt protesterat mot Irans förfarande genom att på fredagen besluta att kalla upp Irans ambassadörer till respektive utrikesdepartement för att läxa upp dem.

- Storbritannien har EU:s stöd i den uppkomna situationen. Vi kräver att Iran omedelbart släpper de frihetsberövade lokalanställda. Om så inte sker kommer EU att vidta ytterligare åtgärder, sade UD:s kabinettssekreterare Frank Belfrage efter mötet med Irans ambassadör i Stockholm.

Även utrikesminister Carl Bildt kommenterade dramat om än i mer allmänna ordalag:

- Europeiska unionen planerar att utvärdera situationen nästa vecka och avser att gradvis öka trycket på den iranska regimen.

Det var vid fredagsbönen i Teheran som det mäktiga Väktarrådets ledare ayatolla Ahmad Jannati anklagade Storbritannien för att planera en "sammetsrevolution" genom att anstifta kravaller i samband med valet.

- Vid dessa incidenter var Storbritanniens och andra ambassader närvarande och några personer greps. Det är oundvikligt att de nu ställs inför rätta sedan de erkänt, sade Jannati, ofta kallad "Krokodilen" för sin bistra uppsyn.

Nu vädjar Storbritannien till övriga EU-länder att man ska gå vidare i protesterna och exempelvis kalla hem alla EU-ambassadörer från Teheran och införa visatvång för iranska myndighetsrepresentanter.

Dock finns delade meningar inom EU om hur man ska hantera Iran. Exempelvis Tyskland och Italien har omfattande handel med och investeringar i Iran och vill för den skull inte göra sig ovänner med ayatollaregimen. Frankrikes president Nicolas Sarkozy, däremot, reagerade genast på ayatolla Jannatis yttrande med att hävda att "Frankrike har alltid velat skärpa sanktionerna mot Iran".

Här kan Sverige som ordförandeland i EU sedan den 1 juni tvingas bli pådrivande kraft. Brittiska tidningen The Times skriver att ordförandelandets ledande politiska personligheter, främst Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt, kan spela en avgörande roll för att få de 27 att dra i samma riktning.

Iran väntar på regimens nästa drag 

 Varför protesterar iranierna? Strax efter valet färdas DN:s rapportör norrut från Teheran och tillbaka. Han möter ett land där missnöjet är kompakt, men åsikterna nästan lika många som människorna

Det är tidigt på fredag morgon och jag kör mot norra Iran. Åker tidigt för att undvika den värsta morgonrusningen, men misstar mig grundligt. Chalousvägen mot norra delen av landet är igenproppad med semesterfirande Teheranbor. Tar i stället en längre omväg via Qazvin, där flyter trafiken normalt.

Jag är på väg till mina släktingar och sommarlovens barndomsvänner. Här är befolkningen blandad som i storstaden Teheran. Många är högutbildade, en stor grupp arbetar som tjänstemän, men här finns också många bönder och egen­företagare. Traktens ungdomar konkurrerar hårt för att komma in på de attraktiva utbildningarna på universitetet.

Vart jag än kommer är det hetaste samtalsämnet presidentvalet och valresultatet. De flesta jag träffar har en bestämd uppfattning om hur och varför valresultatet manipulerats. De flesta säger att de har röstat på Mousavi. Flera uppger att det var första gången de gick och röstade sedan revolutionen 1979. Men det finns också de som röstade på Ahmadinejad.

En barndomsvän säger att man ska inte bortse från det röstfiske som Ahmadinejad jobbade med in i det sista. Dit hörde höjda pensioner för dem som hade låga pensioner, utbetalning av aktieutdelningen, de så kallade rättvise­aktierna, kontantutbetalningar till folk som täcks av statliga och halvstatliga välgörenhetsorganisationers skyddsnät samt kontant­utbetalningar och utdelning av matvaror till fattiga och nomader kort före valet. Detta kan ha påverkat en del människor att rösta på Ahmadinejad. Sagesmannen tillägger att till dem som röstade på Ahmadinejad ska man lägga människor med starka moralkonservativa föreställningar.

Här träffar jag också lärare som är rätt des­illusionerade över allt som har med politik att göra. En av lärarna säger att han fokuserar på plånboksfrågor och av den anledningen röstat på Ahmadinejad. Han har inte så mycket till övers för hans inrikes- eller utrikespolitik och i praktiken struntar han i dessa frågor.

En släkting som är ris- och te­odlare är arg på den sittande regeringen. Han visar mig flera brev som han har skickat för att klaga på dess jordbrukspolitik och importen av billiga utländska jordbruksprodukter, vilket gjort att det sedan två år tillbaka inte har varit lönsamt för honom att sälja sin risskörd. Han har inte fått något svar på sina brev och av den anledningen har han röstat på Mousavi.

En barndomsvän frågar varför europeiska länder och USA lägger sig i händelserna. Han har röstat på Ahmadinejad och säger att Iran minsann inte lade sig i upploppen i Frankrike när Paris förorter brann under hösten 2005. Han studerade i Sverige under 1980-talet, men återvände efter avslutade studier och följer utvecklingen i Sverige och säger att Iran inte lade sig i Sveriges angelägenheter i samband med oroligheterna i Rosengård.

I trakten jag besöker märks ingen­ting av protesterna. Inte ens de symboliska protesterna med Allahu akbar-ropen (Gud är större) på kvällarna. En och annan bil har tända lyktor, vilket jag tolkar som en protest­aktion. När jag frågar om de uteblivna protesterna får jag förklarat för mig att samhällena är mycket små och kontrollen genom polis och Basijmilisen mycket effektiv.

Till vilket hem jag än kommer står teven på, oavsett om det är i Teheran eller andra delar av landet. Utan undantag tittar man på satellittevekanaler från utlandet. De som är politiskt intresserade litar inte på statsteven och tittar på BBC:s persiska sändningar eller Voice of Americas dito. Andra tycker att statsteven är alltför tråkig och de har ett stort utbud av underhållningskanaler med sång och musik att välja emellan. I varje hem skyndar mamman eller pappan i familjen att klargöra att de har tagit bort alla porr- och sexkanaler!

En nära släkting i sextioårs­åldern gör en intressant jämförelse med hänvisning till protesterna efter presidentvalet. Han säger ”I faste­månaden ramadan försöker man från regeringshåll locka människor till demonstrationer mot Israel. På den statliga teven visas bilder på israeliska soldater som brutalt misshandlar palestinska demonstranter. Och nu sker detsamma i Teheran. Fredliga demonstranter har blivit nedslagna och beskjutna på Teherans gator. Vad är skillnaden? Varför ska vi protestera mot den israeliska polisen men inte mot vår egen?” frågar han mig med sarkastisk underton.

En 22-årig kvinnlig student, dotter till en av mina kusiner, berättar engagerat att hon och hennes studiekamrater gick och röstade i presidentvalet. Hon karaktäriserar sina studiekamrater enligt följande kategorier: De som skyr allt som har med religionen/­islam och religiösa auktoriteter att göra som pesten (själv tillhör hon den här gruppen, säger hon). Den and­ra kategorin utgörs av dem som ber sina dagliga böner, fastar under ramadan, men också har pojk- och flickvänner, dricker och dansar på fester. Den sista och minsta gruppen är de som har en konservativ religiös framtoning. Gemensamt för alla är att de gick och röstade i valet.

Hennes entusiasm går över till någonting som jag skulle beskriva som förebråelse. I en anklagande ton frågar hon mig varför jag och mina jämnåriga deltog i revolutionen för 30 år sedan. ”Vad var det ni ville med er revolution egentligen? Ni protesterade mot schahens förtryck, mot godtyckliga arresteringar, riggade val, polisbrutalitet, men allt det där finns ju kvar.”

Hon tillägger: ”Många politiker, journalister som har arresterats de senaste veckorna var med och revolterade mot schahens diktatur, bar fram revolutionen, försvarade landet när det angreps av Saddam Hussein. Visste ni verkligen vad ni gjorde eller var det det här ni ville ha?”

Hon känner sig än mer förvirrad när hon ser på amatörfilmer som visar att demonstranter som tar hand om sårade, blodiga och döda meddemonstranter på Teherans gator ropar ”Allahu akbar” eller ”Ya Hussein” (namnet Hussein anspelar på den tredje shiitiske imamen Hussein som dog martyrdöden på 680-talet).

På vägen tillbaka till Teheran tar jag den gamla Chalousvägen och ångrar mig halvvägs att jag inte tog samma väg som jag åkte härom­dagen. Den slingriga Chalousvägen är jämntjock med semesterfirande familjer. De som inte har råd med dyra villor och hotell har tagit med sig sitt pick och pack och slår sig ner där de hittar en grön fläck eller någonstans där det finns rinnande vatten. De grillar, sparkar boll och roar sig som alla andra semester­firare världen över.

Jag tänker mycket på de samlade intrycken på vägen tillbaka, men blir illa till mods när jag väl framme i Teheran hör nyheterna om den nya vändning som saker och ting har tagit. Efter att ordningsmakten slagit ner folk på massmötena på ett brutalt sätt har informationskanalerna begränsats och mass­arresteringen av politiskt aktiva reformister tagit fart.

Politiker, universitetslärare, journalister och studenter arresteras, och parallellt med detta återvänder det gamla scenariet med att tvinga de internerade att bekänna under hot. De tvingas till offentlig avbön och bekännelser om sina ”kontakter med utländska underrättelsetjänster” eller ”planering av uppvigling”. Ett bra exempel är en ung journalist som ansvarade för presskontakter på Mousavis valkampanj. Efter interneringen har han i en presskonferens kommit med allvarliga anklagelser mot Mousavi och pekar ut honom som ansvarig för skadegörelse, uppvigling och dödande av demonstranter.

Spelet bakom kulisserna går trögt, Väktarrådet har föga förvånande godkänt valresultatet, men allt talar för att schackspelet bara börjat. Det handlar om att vänta och se vilka motdrag vartdera läger gör härnäst.

Författaren är iransksvensk intellektuell och önskar vara anonym

Jundullah i farten igen - sponsras från Sverige?

Komikern om succésketchen: Zlatan är tung 

Ehsan Dadiar gör karriär – som Zlatan-look a like

Ordkriget mellan Zlatan Ibrahimovic och Kim Källström var det stora samtalsämnet efter VM-kvalsegern mot Malta.

Nu trappas det upp...

– Jag skulle absolut inte spela vänsterback, säger Zlatan...eller...ja, Zlatan-kopian Ehsan Dadiar, 25.

Klippet har legat på youtube i nästan ett år, men efter en länkning via Patrick Ekwalls TV 4-blogg i veckan har sketchen nått en betydligt större publik.

Över 45 000 människor har sett komikern Ehsan Dadiars Zlatan-imitation.

– Vi gjorde det här i september ifjol och snacket handlar alltså mer om den gamla straffstölden från Ullevi, när Zlatan tog straffen istället för Kim. Nu har det ju plötsligt blivit mycket mer aktuellt med tanke på det som hände i Malta-matchen för ett par veckor sedan, säger Dadiar till Sportbladet.

Fått mycket positiv uppmärksamhet

De heta känslorna på planen och ordväxlingen i den mixade zonen efter 4–0-segern mellan Källström och Ibrahimovic ledde till stora rubriker.

– Det hör till att vi diskuterar på planen. Det är mycket känslor. Han tyckte att jag skulle slå passningen till honom på ett sätt och jag tyckte något annat, sa Källström.

Zlatan reagerade starkt.

– Sa han det i media? Okej. Han ska spela enkelt, det är vad han ska göra, sa Ibra – med en sista syrlig passning till Lyon-proffset som under säsongen använts på en ovan position i sitt klubblag.

– Han har spelat för mycket vänsterback, det är vad han har gjort.

Ehsan Dadiar har fått mycket positiv uppmärksamhet för sin imitation av Zlatan.

– Det hela började med att jag och brorsan satt och kollade på sporten för en massa år sedan; den här klassiska intervjun som Peter Jidhe gör med Zlatan, när Ibra lackar ur och säger att Sverige ska slänga in Jidhe på mitten så att han får styra och ställa, ha, ha.

– Då började jag härma Zlatan och brorsan tyckte att det var klockrent. Ja, på den vägen är det...

”Zlatan är en idol”

I dag livnär sig 25-åringen som komiker, mycket just tack vare Inter-stjärnan.

– Det har varit en språngbräda in i branschen. Man har väl egentligen inga idoler kvar när man är 25 år gammal, men Zlatan är ett undantag och helt klart en idol för mig. Han är tung.

– Jag följer fotboll allmänt och är nog lite av en fanatiker måste jag säga. Det blir lätt att man följer honom.

Vet du om han har sett dina imitationer?

– Ja, ryktesvägen så har han sett dem och tyckt att det är bra. Men jag har inte träffat honom face to face, och hört det själv.

För Sportbladet bjussar Ehsan dessutom på några exklusiva Zlatan-citat – klicka bara in på tv-klippet här på sidan och njut av underhållningen....

”Neda”
Den välbekanta solen
För ”Neda” som dog i min famn
Mitt liv …
Bli inte tyst min välbekanta sol
Sov inte, blunda inte mot mig
Min ängel… Ropa på henne!
Rosor blommade ut från hennes mun
Oj, ser ni, rosiga rosen
Jag la mitt huvud på ditt hjärta
Stå i lågor, väck känslorna
Mitti i poesi staden lämnar du ditt liv!
Stanna hos mig, vart vill du gå…
Folket kommer som översvämning
I deras ögon finns det regnskur och rusk
Dagen bär stillhet och kaos…
Du, tåren från eldens paradis…
Stå upp, med leende på läppar och dansa som vår
Du är oceanen uppror ……
… gator av blod
Ditt namn, sköld för våra röster….
Ditt minne är det medvetenhetens mynt
Du är månen som vi såg
Ditt namn bliv ett stjärna i världen
Du är ett förälskade sång, Neda

خورشیدِ آشنا
برای «ندا» که در آغوشِ من جان داد
رضا بی شتاب
جانم فدای تو بادا ندا
خاموش مشو خورشیدِ آشنا
در خواب مرو دیده مگردان ز من
نازنینم! صدایش زنید شما
گُل گُلِ رنگ از دهانش دمید
ای وای بنگرید سرخیِ سیما
سر می نِهَم به روی دلت ندا
گُرگُرِ گریه آتش بکن به پا!
در آغوشِ شعرِ شهر جان میدهی!
با من بمان کجا میروی کجا
مردم رسیده اند چو سیل وُ سحاب
در دیده باران وُ تندر و غوغا
روز در کسوتِ سوگوارِ عاصیان
چکید از چشمِ شعله زارِ مینا
برخیز خنده زنان برقص بهار
تویی زبانِ شورشِ دریا
خنیاگرانِ خیابانِ خون
نامت به لب سینه سپر صدا
رامشگران تا کوچه های صبح
با یادت مدهوش گشته وُ شیدا
از کفِ نمی نِهی تو سکه ی عشق
ماهِ تمامی به دیده ی دانا
اسمت ستاره شد در جهان شکُفت
شباهنگِ عاشقان شدی ندا 

http://skaparum.blogspot.com

Det kämpande folket i Iran!

Den islamiska republikens missnöje med valresultatet vid deras egna icke-demokratiska och diskriminerande presidentval som ägde rum den 12 juni 2009, ledde till att regimen med hjälp av en politisk kupp och omfattande valfusk lät den högste religiöse ledarens favoritkandidat, Ahmadinejad, vidhålla makten.

Ni det iranska folket har under det senaste seklet deltagit i flera rikstäckande såväl som lokala uppror i syfte att uppnå era medborgerliga rättigheter. Ni har med dessa uppror och revolutioner bevisligen gjort allt för att kunna råda över era egna öden och frigöra er från diktaturer men gång efter gång har kuppmakarna berövat er på allt det ni kämpat för och etablerat sin despotism ännu starkare.

Nu genomförs en politisk kupp åter igen och Ahmadinejads kupp har den högste religiösa ledarens uppenbara stöd. Ni iranska medborgare är dock medvetna om era rättigheter. Ni går ut på gator och torg, riskerar era liv och demonstrerar för att visa ert starka missnöje. Ni har rest er för att kräva frihet, demokrati och likvärdighet inför lagen. Dessutom kräver ni yttrandefrihet, rätten till fria val utan diskriminering och valfusk såväl som tillgång till fria radio- och TV-kanaler och fria moderna massmedier. Ni vill besegra diktaturen och kräver de medborgerliga rättigheter som ni berövats på det senaste seklet.

Alla iranska nationaliteter!

Problemet är inte enbart Ahmadinejad eller Khamenei. Problemet löses inte enbart genom att ogiltigförklara valet. Problemet ligger djupare än så och bottnar i det nuvarande politiska systemets natur, konstitutionen och den högste religiöse ledarens absoluta makt. Det krävs radikala förändringar i konstitutionen och regeringsformen och i relationen mellan staten och dess medborgare. För att nå dessa målsättningar måste den obönhörliga kampen fortsätta med kontinuitet.

Vi partier och organisationer som är medlemmar av de Nationella Minoriteternas Kongress för ett Federalt Iran, står vid er sida och stödjer era demokratiska, liberala och rättvisa krav.

Vi är av den uppfattningen att det iranska folket, med alla dess olika nationaliteter och religionstillhörigheter, behöver ännu större enighet och solidaritet i den gemensamma kamp som sker i dagsläget. Vi betonar vårt stöd än en gång och räcker ut en hand i vänskapens och solidaritetens tecken till alla liberala och demokratiska krafter - innanför och utanför landet. Vi uppmanar till enighet och samarbete i kampen mot förtrycket och diktaturen, med målet att skapa ett demokratiskt och pluraliskt samhälle.

 För mer information kontakta  46-0735307071

De Nationella Minoriteternas Kongress för ett Federalt Iran

Den 19 juni 2009

46 kommentarer 

CNN: Minst 19 personer dog

Våldet tog på nytt över Teheran på lördagen.

Flera personer uppges ha dödats i sammandrabbningarna.

– Situationen är orolig här, säger frilansjournalisten Rashelle Tehrani till Aftonbladet.

Protesterna mot presidentvalet fortsatte när tusentals personer på lördagen trotsade mötesförbudet och polisens hot om våld. Kravallpoliserna svarade med tårgas och vattenkanoner för att skingra grupperna.

Flera personer uppges ha gripits och misshandlats, enligt obekräftade uppgifter.

Polisen sköt också varningsskott i luften för att stävja bråk mellan anhängare till president Mahmoud Ahmadinejad och sympatisörer till utmanaren Mir Hossein Mousavi. Oppositionsanhängare ska ha satt eld på en samlingslokal som används av de regimtrogna.

Minst 19 döda

Under kvällen kom rapporter från flera håll att polisen skjutit mot demonstranterna. Men få uppgifter är bekräftade, då information från Teheran är begränsad och utländsk media har förbjudits att rapportera därifrån.

Enligt flera tidningar, som fått in information via Twitter och Youtube, råder det kaos på Teherans gator. En film på en ung kvinna som blir skjuten inför kameran har lagts ut på Youtube.

Enligt CNN uppger sjukhuskällor att minst 19 personer dödats när tusentals demonstranter drabbade samman med polisen. Men enligt tv-bolagets andra källor kan antalet döda under den sjunde demonstrationsdagen vara upp mot 150 personer. Även dessa uppgifter är fortfarande svåra att kontrollera.

Bomb vid Khomeiny-mausoleet

På sin Facebooksida uppmanar oppositionsledare Moussavi sina anhängare att "protestera" och "inte gå till jobbet", uppger CNN.

En explosion vid Khomeiny-mausoleet i Teherans södra utkant sattes i samband med protesterna mot valet.

Två personer dödades och åtta skadades enligt statliga medier, som uppgav att laddningen utlöstes av en självmordsbombare.

Tårgas mot demonstranterna

Den svenska frilansjournalisten Rashelle Tehrani följer utvecklingen på plats i Iran.

Hon beskriver situationen som mycket orolig.

– Polisen flyger med helikoptrar över Teheran och jag har hört att de sprayar tårgas på demonstranterna.

Människor får inte längre gå ut under kvällstid och affärsinnehavare tvingas hålla stängt.

– Det är för att folk inte ska ha en ursäkt för att vistas utomhus, säger Rashelle Tehrani.

Irans högste ledare Ali Khamenei höll i fredags ett tal där han lade skulden för våldet på oppositionen som inte accepterar resultatet i presidentvalet.

Utvisa Irans ambassadör!

Valet i Iran i förra veckan har orsakat stora protester i både Iran och nu i Sverige. Från flera håll i Iran rapporteras det om valfusk och regimen slår nu tillbaka genom att låta gripa människor som protesterar, stänga av mobilnät och stänga ner sociala internetsajter som Facebook och YouTube. SSU kräver att den Svenska regeringen utvisar Irans ambassadör i protest mot det odemokratiska valet.

- Situationen blir alltmer akut i Iran och det är dags för omvärlden att
agera. Vi kräver att den svenska regeringen utvisar den Iranska ambassadören. Ambassadören är inte en legitim röst för det iranska folket i Sverige, säger Jytte Guteland förbundsordförande SSU.

Fakta:
Utmanaren Mousavi har vänt sig till landets högst juridiska myndighet, Väktarrådet, och begär att det underkänner valresultatet som ger sittande
presidenten Mahmoud Ahmadinejad segern med 63 procent av rösterna.

Sammanstörtningarna mellan opposition och polis har varit de våldsammaste på åratal, med stenkastning, brinnande bussar, batongslag och tårgas. Inte sedan 90-talets studentuppror har liknande scener utspelats på Teherans gator. Regimen har låtit gripa ett stort antal människor, enligt AFP upp till 170,
varav många ledande personer. En del skulle enligt uppgift släppas senare
efter att ha fått en varning. Två av dem som greps i sina hem är Muhammad Reza Khatami, bror till Irans förre president Muhammad Khatami, och Mohsen
Mirdamadi, ledare för det reformvänliga partiet Mosharekat.

 
(Bild: SSUs förbundsordförande Jytte Guteland utanför Irans abassad på Lidingö i Stockholm våren 2008 i samband med att den iranska regimen inte tillät Palmepristagaren Parvin Ardalan att komma till Sverige och ta emot sitt pris.)

 Hundratusentals i protestmöte i Iran

 http://www.aftonbladet.se

Trots mötesförbudet samlades på eftermiddagen hundratusentals iranier till ett protestmöte i Teheran.

Den besegrade presidentkandidaten Mir Hossein Mousavis möttes av jubel när han talade för folkmassorna.

Kort efter det att massmötet inletts utbröt slagsmål.

Myndigheter sa nej till den besegrade presidentkandidaten Mir Hossein Mousavis begäran att hålla en landsomfattande protest mot helgens valresultat.

Hundratals och åter hundratals av Mousavis anhängare hade planerat att samlas för mötet men stoppades.

Mousavi möttes av jubel

I dag, vid 15-tiden på eftermiddagen, samlades trots det hundratusentals iranier mellan Revolutionstorget och Frihetstorget i Teheran för att delta i den förbjudna protesten.

De båda reformsinnade presidentkandidaterna Mir Hossein Mousavi och Mehdi Karroubi deltar i demonstrationståget i Teheran i en bil och möttes av applåder från vägkanterna när de kom åkande.

Till den stora publiken sa sedan Mousavi att han vill att det ska bli omröstning i valet.

Slagsmål utbröt

Kort efter det att massmötet inletts angreps deltagarna av motorcykelburna anhängare till Ahmadinejad, beväpnade med käppar, uppgav ögonvittnen enligt Reuters.

Det blev snabbt slagsmål mellan grupperna.

– Poliser, stöd oss, stöd oss! ropade demonstranter till säkerhetsstyrkor som intagit positioner i området.

Våldsamma kravaller

Under helgen ledde protesterna mot de officiella valresultaten, som gav sittande presidenten Mahmoud Ahmadinejad segern med 63 procent av rösterna, till två dagars våldsamma kravaller i Teheran.

På gatorna i huvudstaden kastades det sten, bussar brann och varningsskott sköts. Inte sedan 90-talets studentuppror har liknande scener spelats upp på Teherans gator, enligt TT.

Drygt 170 personer greps under helgen, däribland flera högt uppsatta reformpolitiker, och myndigheterna anklagas för att ha stoppat utgivningen av flera tidningar som inte stöder den omvalda presidenten.

Bland annat ska varken den iranska dagstidningen Kalameh Sabz, som ägs av den besegrade presidentkandidaten Mir Hossein Mousavi, ha kommit ut och inte heller den reformsinnad tidning, Sarmeyeh.

Valfusk

Både Mousavi och en annan reformkandidat, Mehdi Karroubi, har anklagat myndigheterna för valfusk och krävt att resultatet ogiltigförklaras.

Mousavi menar att det under valdagen var brist på valdokument och att hans kampanjkontor angripits.

Enligt CNN ska en grupp av domare och jurister sitta ner och se  

över  anklagelserna snarast

  Iranskt massmöte 

 Anhängare till Irans besegrade presidentutmanare Mir Hossein Mousavi  trotsar myndigheternas förbud mot massmöte till stöd för förloraren i presidentvalet. Landets högsta religiösa ledare meddelade samtidigt att valresultatet ska granskas

Tiotusentals anhängare till den förlorande presidentkandidaten Mir Hossein Mousavi samlades på måndagseftermiddagen i centrala och västra Teheran för att uttrycka sina protester mot att president Mahmoud Ahmadinejad officiellt förklarats som segrare i fredagens presidentval.

Därmed trotsade demonstranterna det förbud som inrikesministeriet hade utfärdat tidigare på dagen. Ministeriet hävdade att ett sådant massmöte skulle vara "illegalt" och innebära "uppvigling" och man riktade en direkt varning till huvudföremålet för demonstrationen:

"Konsekvenserna av sådant betende (demonstrationen) kommer att falla på Mousavi själv", sade inrikesministeriets politiske chef enligt den statliga nyhetsbyrån Irna.

Flera kilometer av avenyn som går västerut mellan Revolutionstorget mitt i Teheran och Frihetstorget nära gamla Mehrabadflygplatsen var fullpackade med människor som skanderade "Mousavi, ta tillbaka våra röster!", "Var finns de 63 procent av väljarna som röstade för Ahmadinejad!" samt "Vi slåss, vi dör, vi accepterar inte detta valfusk!".

Tidigare på dagen hade Mousavi meddelat att planerade massdemonstrationen skulle avstyras efter inrikesministeriets förbud.

Men när demonstranter vid middagstid ändå spontant satte sig i rörelse ändrade sig Mousavi. Han tillkännagav att han skulle hålla ett tal till massmötet och därvidlag uppmana dem att bevara lugnet. Även en annan reformvänlig presidentkandidat, Mehdi Karroubi, ska delta i demonstrationen, liksom förre reformpresidenten Mohammad Khatami.

- Folkets röst är viktigre än Mousavi eller någon annan person, förkunnade Mousavi inför jubland supporterskaror när han väl anlände till massmötet.

På en del ställen förekom det sammanstötningar mellan Mousavianhängare och människor som förklarade sin lojalitet till Ahmadinejad, uppger Reuters.

Irans högste religiöse ledare ayatolla Ali Khamenei tillkännagav på måndagsförmiddagen lite överraskande att anklagelserna om att presidentvalet var riggat ska granskas och besked meddelas inom tio dagar. Dock ska granskningen genomföras av det mäktiga präststyrda Väktarrådet, som är notoriskt för att alltid göra som högste ledaren beordrar och alltid motarbeta reformvänliga politiker.

Tillkännagivandet kom efter att Khamenei hade mött Mousavi på söndagskvällen. Både Mousavi och Karroubi samt den tredje förlorande presidentkandidaten Mohsen Rezaie har anklagat myndigheterna för valfusk och krävt att valet görs om.

Mousavi har också hotat med att organisera en sit in-protest vid det väldiga mausolet till minne av revolutionsledaren 1979 ayatolla Khomeini.

Helgens sammanstötningar mellan opposition och säkerhetsstyrkor blev de våldsammaste på många år. Stenkastning, brinnande bussar och polismotorcyklar, batongprygel, tårgas och varningsskott har förekommit varje dag sedan valdagen. Många bedömare, både iranska och utländska, menar att inte sedan revolutionen mot schahstyret 1979 har liknande scener spelats upp på Teherans gator.

Tidigare på måndagen demonstrerade flera hundra anhöriga till personer som gripits under protesterna mot presidentvalet utanför den stora revolutionsdomstolen i Teheran.

- Kom och ta oss, jag vill vara med mina barn! skrek en gråtande kvinna mot några kravallpoliser.

En polischef uppgav i söndags att cirka 170 personer hade gripits under helgen, däribland åtskilliga högt uppsatta oppositionspolitiker.

Natten till måndagen stormade polis och religiös milis Teherans universitetsområde där cirka 3.000 studenter hade samlats till en demonstration där man skanderade slogans som "Död åt diktatorn!", skriver Times Online.

Studenterna satte eld på lastbilar och andra fordon och kastade stenar och bensinbomber mot polisen. Motreaktionen blev att polisen sköt tårgas och plastkulor, samtidigt som religiös milis stormade studenternas sovsalar och slog sönder datorer och möbler med yxor och påkar. Dussintals studenter arresterades, enligt Times Online 

http://www.dn.se/

  Teherans gator skakades av sammanstötningar mellan polis och tusentals oppositionella, som gick ut i något så sällsynt i Iran som demonstrationer mot regimen när resultatet av landets presidentval var klart. Mer än 100 ledande reformpolitiker ska ha gripits

Mer än 100 iranska reformpolitiker, däribland förre presidenten Mohammad Khatamis bror, arresterades på lördagskvällen efter det omstridda presidentvalet där reformisten Mir Hossein Mousavi förlorade mot president Mahmoud Ahmadinejad.

Det uppgav på söndagen före detta vicepresidenten Mohammed Ali Abtahi till olika nyhetsorgan.

- De togs från sina hem i går kväll, säger Mohammad Ali Abtahi, som väntar sig fler gripanden.

 Uppgiften bekräftades av Rajab Ali Mazroei, företrädare för gruppen Islamiska Irans deltagarfron, som grundades 1998 som ett paraplyorgan för reformistpolitiker. I valet år 2000 vann gruppen över hundra platser i parlamentet, som totalt har 290.

Flera av de gripna hade höga positioner under reformpresidenten Mohammad Khatamis tid vid makten, 1997—2005.

Bland de gripna finns förutom Mohammed Reza Khatami även Behzad Nabavi, tidigare vice talman för parlamentet, Mohsen Mirdamadi, tidigare ordförande för parlamentets utrikesutskott, och Abdollah Ramezanzadeh, Khatamis regeringstalesman.

- Jag skulle ha haft ett möte med Khatami (den yngre brodern) nu på morgonen, men han dök inte upp och jag kunde inte nå honom på telefon, sade Mazroei till AFP.

Teherans biträdande polismästare Ahmad Reza Radan uppgav enligt AFP på söndagseftermiddagen att omkring 170 personer gripits till följd av oroligheterna efter valet, och att fler gripanden väntar. Han beskriver ett tiotal av dessa som uppviglare.

Han bekräftade också att flera av de gripna själva är politiker.

Polisen mötte förbittrade anhängare till valets förlorare Mir Hossein Mousavi med batongslag, sparkar, tårgas.och ljudchockgranater. 1000-tals demonstranter slungade stenar och skanderade "ned med diktatorn!" och "vad hände med vår röst?".

Samtidigt med protestmarscherna runt om i staden flammade småbränder längs gator på lördagskvällen och natten till söndagen. Flera av dessa härrörde från polismotorcyklar, bussar och sopkorgar som stuckits i brand av demonstranterna.

Demonstrationerna var de mest omfattande, men långt ifrån lika stora, som de vilka slutligen fick dåvarande shahen Mohammad Reza Pahlavi på fall 1979 och ledde fram till ayatolla Khomeinis islamska revolution.

Mobiltelefonnät och webbplatser som Facebook och Youtube slutade att fungera i Iran när den centrala valkommissionen meddelat den sittande presidenten Mahmoud Ahmadinejads jordskredsseger. Mobiler och webben var viktiga kommunikationsvägar för främst oppositionen under valkampanjen.

På söndagen rådde total nyhetsblackout om vad som skedde på gator och torg och om de protester mot fusk i presidentvalet som oppositionen har framfört. Även oberoende tidningar och tidskrift tycks ha belagts med utgivningsförbund.

Mousavi och demonstranter hävdade att fusk och övergrepp låg bakom hans förlust. Han uppmanade samtidigt sina anhängare att hålla sig lugna. Valresultatet sade han "äventyrar den islamiska republikens grundpelare och kan leda till tyranni".

- Jag protesterar bestämt mot de talrika och uppenbara oegentligheterna och ger inte upp inför denna farliga charad, sade Mousavi.

Inrikesdepartementet avvisade allt tal om Ahmadinejad segrat med hjälp av fusk. Han fick 63 procent av rösterna mot Mousavis 34, sade inrikesminister Sadeq Mahsouli som är närstående presidenten.

Landets mäktigaste ledare, ayatolla Ali Khamenei, uppmanade alla parter att respektera valresultatet och ställa sig bakom presidenten.

Reaktionerna på Irans val i omvärlden var mest försiktiga. USA:s utrikesminister Hillary Clinton sade att hon hoppades att resultatet återspeglar folkets vilja. EU och Kanada uttryckte oro över rapporterna om oegentligheter i valet.

Ordföranden i ryska parlamentets utrikesutskottet Konstantin Kosatjev sade att han hoppas att Ahmadinejad "visar mer förståelse och klokhet mot omvärlden" under sin andra mandattid.

Israels biträdande utrikesminister sade att "valresultatet visar mer än någonsin hur mycket starkare det iranska hotet blivit".

Arabförbundet uppmanade Ahmadinejad att lösa kärnkraftsfrågan och bidra till fred och säkerhet i Mellanöstern.

Valet är naturligtvis ett skämt. Alla kandidater har godkänts av det religiösa väktarrådet och accepterar den islamska republiken där den andlige ledaren Khamenei har den yttersta makten", skriver Parasto Ghaderi. Foto: Getty Images

Så trakasserar Irans regim oss svenskar

I dag är det presidentval i Iran. Folket får välja mellan den sittande, förintelse-förnekande Ahmadinejad eller "reformkandidaten" Mousavi som var premiärminister när 30 000 politiska fångar massakrerades sommaren 1988. Valet är naturligtvis ett skämt. Alla kandidater har godkänts av det religiösa väktarrådet och accepterar den islamska republiken där den andlige ledaren Khamenei har den yttersta makten.Det enda rätta vore att bojkotta valet, vilket många iranier också tänker göra. Men räkna med att regimen genom mutor, hot och fusk kommer att försöka hålla valdeltagandet uppe.Tråkigt nog förmedlar svenska medier en bild av att förändringens vind blåser genom Iran i och med valet. Det ger legitimitet åt regimen och valet och undergräver de verkliga protesterna som pågått länge i Iran.Själv har jag inte besökt Iran sedan 1986. Jag var bara åtta månader när jag tillsammans med mina föräldrar kom till Sverige. Min mamma och pappa flydde för att kunna fortsätta verka politiskt. Hade min mor stannat och kämpat hade hon blivit avrättad, precis som hennes vänner från universitetet blev.Trots att det har gått över 22 år sedan flykten har den iranska regimen fort-farande uppsikt över min familj. Vid det iranska nyåret dimper det ner vykort på hallmattan. "När det nya året kommer kan vi förlåta dig för det som du har gjort", skriver regimen. Men vykorten har också ett dolt - och för en politisk flykting mycket skrämmande - budskap: "Vi vet var du bor".
Regimen lyssnar också på samtalen hem till släkten. Varje gång mamma har talat med sin bror i Iran har han blivit in-kallad till långa förhör. Till slut kände hon sig tvingad att bryta kontakten av hänsyn till min morbror.Diktaturens spionage börjar nu uppmärksammas av svenska myndigheter. I Säpos årsbok för 2008 framgår att Iran skickat en officer från underrättelsetjänsten till Sverige för att värva agenter. Dels genom att lova utsatta flyktingar hjälp med deras asylprocess, dels genom att hota att fängsla släktingarna i hemlandet. I fjol utvisade Sverige också ett ambassadråd vid den iranska ambassaden. Det är givetvis bra att Sverige genom Säpo nu vidtar åtgärder mot flykting-spionaget, även om det kommer sent. Men Sverige agerar mot symptomen - inte det verkliga problemet. Den fundamentalistiska diktaturen i Iran är nämligen inte bara ett hot mot iranier, den kvinnohatande fundamentalism som sprids av regimen är det i dag största hotet mot säkerhet och demokrati världen över.Iran gör utspel om Israels utplånande och exporterar terrorism till omvärlden. Man bidrar med finansiella resurser till bland andra Hizbollah i Libanon, Hamas i Israel, al-Qaida och inte minst till destabilisering och terroristattentat i Irak.
Sveriges politik i förhållande till diktaturen Iran har hittills handlat om eftergifter, så kallad "dialog". Man tillfredsställer bland annat regimen genom handel, enligt SCB uppgick den svenska exporten till Iran år 2008 till 4,6 miljarder kronor. Importen låg samma år på 82,8 miljoner kronor.Ett annat exempel är att EU efter påtryckningar från regimen terrorlistade den största iranska oppositionen Folkets Mujahedin. I januari i år tvingades ministerrådet att ta bort motstånds-rörelsen från listan efter att sju dom-stolsutslag hade ogiltigförklarat terrorstämplingen. Men eftergiftspolitiken har fortsatt.För varje dag som Sverige har "dialog" med Iran, avrättar regimen fler, hinner utveckla sitt kärnvapenprogram ytterligare och exporterar sin speciella handelsvara: fundamentalismen. Sverige bör i stället förmå EU att strypa handeln med Iran. Det skulle ge effekt, EU är Irans största handels-partner. I dag ger vår handel med Iran indirekt regimen möjlighet att förtrycka sitt folk.Sverige bör också bojkotta regimen - precis som man gjorde med Sydafrika under apartheid.Jag är ändå hoppfull inför framtiden. Den hårda repressionen är paradoxalt nog ett positivt tecken: Regimen är rädd. Trots att man har avrättat över 120 000 motståndare sedan den islamiska revolutionen så fortsätter protesterna att växa. Särskilt bland unga, kvinnor och arbetare växer missnöjet. Den iranska regimens dagar är räknade.
PARASTO GHADERI
Parasto Ghaderi läser juridik vid Umeå universitet och jobbar i sommar som personlig assistent. Hon är aktiv i Grön ungdom och kom 2006 trea i SVT:s politikerdokusåpa "Toppkandidaterna

Demonstrationer utanför Irans ambassad på Lidingö

I morse öppnade vallokalerna i Iran och på landets ambassader runtom i världen.Utanför ambassader runtom i Europa har demonstranter samlats för att protestera mot valet.Taxiföraren Jamshid Atiabi, 49, som kommit till ambassaden på Lidingö i Stockholm, uppskattar antalet demonstranter där till uppåt 300.Under fredagsförmiddagen blockerades trafiken och två personer har frihetsberövats av polis.
- Vi är inte här för att hindra någon från att rösta utan för att demonstrera och visa att det inte är något demokratiskt val. Det är mullornas regim och det är de som har begått brott i 30 år, säger Jamshid Atiabi.

  Ödesval i Iran

Seger för presidenten hot mot världsfreden

Samma suck av lättnad som svepte över världen när Barack Obama vann presidentvalet, samma suck kommer att höras i väst om sittande presidenten Ahmadinejad förlorar i Iran.

Utan hans Israelhat och kärnvapenambitioner minskar krigsrisken.

Vid sidan av Nordkoreas Kim Jong-Il är nog Mahmoud Ahmadinejad, 53, den enskilda person som bidragit mest till att göra världen farligare de senaste åren.

Verbala spyor

Han ständiga verbala spyor mot Israel har fått Tel Aviv att surna till och finslipa planer på en flygattack mot Irans kärnanläggningar. Ahmadinejad gör ju ingen hemlighet av att han tycker att Israel ska utplånas som stat.

Israel har mer eller mindre lagt Palestinaproblemet åt sidan för att koncentrera sig helt på Iran.

En israelisk attack mot Irans kärnanläggningar vore den värsta internationella krisen sedan Bush startade Irakkriget 2003. En kris som mycket väl skulle kunna utlösa ett storkrig i Mellanöstern.

Förpestar stämningen

Ahmadinejad är en gammaldags ledartyp som med sitt retoriska gift förpestar stämningen stater emellan. Därför har den underliga situationen uppstått att västvärlden håller tummarna för att en f d premiärminister i präststyrda Iran ska vinna valet.

Även om Hussein Mousavi, 67, satt vid makten under de blodiga åren när revolutionsgardister och ayatollor tog över Iran ses han som ett mer moderat alternativ än Ahmadinejad.

Mousavi är ovanlig. Inte många iranska politiker före honom har tagit upp kvinnoförtrycket och sagt att de vill kämpa för att ta bort både den obligatoriska slöjan och sedlighetspolisen.

De första rapporterna tyder på ett rekordhögt valdeltagande. En indikation på att Mousavi mycket väl kan slå Ahmadinejad. Om inte valfusk sätter stopp för det.

Presidentvalet i Iran ä r viktigt. Men vikten ska inte överdrivas.

Ingen verklig demokrati

Iran är ingen verklig demokrati även om det kan se ut så just nu med hätska TV-debatter mellan kandidaterna och öppna massdemonstrationer på gatorna.

Presidenten är i grund och botten inget annat än en springpojke till de verkliga makthavarna. Överayatollan heter Ali Khamenei. Det är ytterst han och andra mäktiga präster som bestämmer om Iran ska skaffa kärnvapen eller inte.

Men Khamenei är inte immun mot folkviljan. En seger för Mousavi innebär att det iranska folket vill ha mer av demokrati och frihet och mindre vapenskrammel.

Obama kan tvingas agera

Sitter Ahmadinejad kvar ökar risken för en allvarlig konfrontation mellan Iran, Israel och USA.

Med sin ödmjuka framtoning och försoningsgester mot Teheran har Barack Obama hittills lyckats neutralisera Irans president rätt bra. Den situationen varar inte för evigt. Förr eller senare ställs saker på sin spets.

USA kan inte acceptera att Iran skaffar sig kärnvapen. Obama blir tvungen att agera.

I ett sånt läge är det allt annat än hälsosamt för världsfreden om Irans president heter Mahmoud Ahmadinejad.

De iranska nationella minoriteternas kongress för ett federalt Iran Sverige kommittén 
Demokrati ● Frihet ● Pluralism
www.iranfederal.org



BRÅDSKANDE
 

Den 12 juni hålls presidentval i Iran. I samma veva råder etniska, religiösa och politiska oroligheter i landet som har lett till brutala kränkningar av de mänskliga rättigheterna i iranska Balochistan. Detta har tagit formen av väpnade sammandrabbningar mellan balocher och den iranska regimens säkerhetsstyrkor. Regeringen har arresterat hundratals protesterande balocher och många har fått sätta livet till vid summariska avrättningar. Regimens brutala förtryck mot balocher och sunnimuslimer utförs i syfte att undertrycka balochernas strävan efter sina etniska och mänskliga rättigheter och kamp för demokrati. Genom detta förtryck försöker regimen förhindra att Balochistans kamp sprids till andra nationella minoriteter i Azerbajdzjan, Kurdistan, Turkman Sahra, Loristan och arabbebodda Al-ahwaz. Vi vill göra världen uppmärksam på de grymheter som begås mot den försvarslösa balochiska civilbefolkningen och vi kräver att FN och människorättsorganisationer utreder de brott som begås mot det balochiska folket av den islamiska republiken.

Det iranska presidentvalet är bara en kuliss i syfte att dölja regimens totalitära och ickedemokratiska styre. Alla kandidaterna tillhör det styrande etablissemanget och de har alla samma målsättning och politiska övertygelse om att vidmakthålla den islamiska regimen.

Oroligheterna har de senaste två månaderna eskalerat något oerhört i Balochistan. Shia-milisen har med stöd av säkerhetsstyrkorna och Revolutionsgardet omringat balochiska sunnimuslimska moskéer i regionen och skanderat hatiska slagord såsom "Död åt sunnimuslimer! Död åt sunnihundar! Död åt Ömer! (sunnimuslimernas andre khalifa)". I direkt anslutning till detta brändes balochiska butiker och företag ner till grunden. Dessa diskriminerande och förnedrande handlingar som balocherna ständigt utsätts för har bland annat resulterat i den olyckliga händelse den 28e maj 2009, då balochiska militanta styrkor sprängde den shiamuslimska moskén som användes som mötesplats av Revolutionsgardet och andra säkerhetsstyrkor.

Mer än 500 balocher har gripits efter bombattacken och fortfarande hålls de kvar fängslade på lösa grunder. Den iranska regimen hotar dessa fängslade balocher med stränga straff trots avsaknaden av bevis.

36 timmar efter den aktuella händelsen anklagades tre balochiska aktivister för bombningen och de hängdes offentligt av den iranska regimen. Beskyllningen mot dessa aktivister var grundlös då de redan satt i fängelse sedan flera månader tillbaka och även vid den tidpunkt då bombdådet ägde rum. Det finns rapporter om att minst 17 balochiska demonstranter har dödats av säkerhetsstyrkorna och att ytterligare 7 personer har avrättats.

Den iranska regimen har anklagat USA för att stå bakom händelserna vilket bestämt avfärdas av  USA. Dessa anklagelser går i linje med den iranska regimens policy att dölja den islamiska republikens förtryckande och repressiva politik gällande iranska balocher, sunnimuslimer och övriga etniska grupper i Iran. Mer än 90% av balocherna är sunnimuslimer.

Balocherna och de andra etniska grupperna i Iran har berövats sina grundläggande friheter. Till följd av den iranska regeringens exploatering har Balochistan blivit en av de fattigaste provinserna i landet. Den iranska regimen är på väg att bygga en Berlinmur mellan iranska och pakistanska Balochistan. I och med byggandet av muren kommer många balochiska familjer att splittras.

Balocher och andra iranska nationella minoriteter har uteslutits från att vara en del av den politiska makten trots att de utgör mer än 50% av landets befolkning.

De iranska nationella minoriteternas kongress för ett federalt Iran (CNFI) vill härmed be det internationella samfundet och alla demokratiska krafter att sätta press på Iran och stoppa deras politik som är präglad av terror och förtryck mot det balochiska folket i Iran. Vi kommer att hålla er uppdaterade om hur situationen utvecklas. För mer information kontakta oss på info@iranfederal.org, 46-0735307071.

CNFI-Sverige

Moskébombare hängda i Iran

Av TT
Publicerad 30 maj 2009 17.51 | Uppdaterad 30 maj 2009 17.52

TEHERAN. Tre män som dömts för inblandning i moskébombningen i sydöstra Iran avrättades på lördagen, två dagar efter terrordådet som krävde minst 25 människors liv.

Dådet kopplas till det iranska presidentvalet som hålls om två veckor.

Tre personer, dömda för inblandning i den senaste terrorbombningen i Zahedan, hängdes offentligt på lördagsmorgonen, meddelade den iranska nyhetsbyrån Irna. Avrättningarna ägde rum i gryningen i närheten av den bombade shiitiska moskén Amir al-Mohini.

De tre männen ska ha gripits före torsdagens bombning, anklagade för att ha bistått gärningsmännen bakom terrordådet, då även 125 skadades.

Smugglat sprängämnen

Enligt en talesman för provinsen Sistan-Baluchistan vid gränsen till Pakistan, där Zahedan är huvudstad, hade de tre ”erkänt att illegalt ha fört in explosiva ämnen in i Iran och överlämnat sprängämnena till ledaren för bombningen”. Männen anklagas också för delaktighet i en attack 2007 mot en militärbuss från Irans revolutionsgarde, då elva personer dödades.

I fredags tog den militanta sunnimuslimska gruppen Jundallah – Guds krigare – på sig ansvaret för attentatet under torsdagens kvällsbön. Abdel Raouf Rigi, som påstås vara talesman för gruppen, sade till den saudiägda tv-kanalen al-Arabiyya att en självmordsbombare hade genomfört dådet som var riktat mot ett påstått hemligt möte för den iranska elitstyrkan Revolutionsgardet inför presidentvalet 12 juni.

Pakistan informerat

Iran kallade upp den pakistanske ambassadören för att meddela att man spårat terrorgruppens basläger. Arméchefen Hassan Firouzabadi sade, enligt statligt styrda nyhetsbyrån Irna, att man ”lokaliserat gruppens läger och ville informera Pakistans regering om att ledaren gripits”.

I flera officiella utspel dagen efter terrordådet anklagades både USA och Israel för att ha lejt terrorister att utföra dådet. Uttalandet tillbakavisades å det starkaste av USA:s utrikesdepartement som samtidigt fördömde attentatet.

Traditionellt råder starka spänningar mellan sunniter och shiiter i Sistan-Baluchistanprovinsen där även sammandrabbningar mellan militär, narkotikasmugglare och banditer är vanligt förekommande

Varning för Shia-Sunni krig i västra Balochestan (Iran) efter självmordsbomb attack i en moské

En självmordsbombare som utlöste en sprängladdning inne i en shia-muslimsk moské i staden Zahedan dödade och skadade över 100 personer. Zahedan är huvudstad i den av Iran ockuperade delen av Balochestan. De flesta av deltagarna av moskén har varit medlemmar av det fruktade revolutionsgardet Sepah-e Pasdaran samt Basij (en milisgrupp som är gardets förlängda arm).

Jondullah, som är en sunnimuslimsk balochisk grupp, har tagit på sig ansvaret för attentatet. De har även publicerat namnet på självmordsbombaren samt motivet för attentatet. Enligt Jondollah’s kommuniké självmordsbombaren Hafez Abdol Khalegh Mollazahi var en ung baloch. Motivet för attacken sägs vara vedergällning för avrättningen av flera Sunnimuslimska präster under de senaste åren varav minst två av de avrättade prästerna har varit nära släktingar till självmordsbombaren. Andra motiv som har nämnts är avrättningar av 1000-tals balochiska ungdomar och förstörelsen av flera sunnimuslimska moskéer av den shia muslimska regimen.

Det finns nu en stor risk att detta är startskottet för ett regelrätt krig mellan Shia muslimer som uppbackas av regimen och den balochiska befolkningen som tillhör Sunni grenen av islam. Regimen och dess styrkor har redan börjat massarresteringarna av oskyldiga ungdomar, sunni präster samt skjutit vilt på gator och gränder mot oskyldiga balocher. För regimen spelar det ingen roll om de hade något att göra med attentatet eller inte. Det räcker att de tillhör den balochiska minoriteten. Makt apparaten i provinsen vill visa till sina herrar i Tehran att de har kontrollen över situationen genom att arrestera och avrätta oskyldiga ungdomar och sedan påstå att de hade samröre med Jondollah och attentatet. Regimen har tidigare vid liknande händelser arresterat ungdomar, tvingat dem under tortyr att erkänna gärningar vilka de inte har begått och visat dem på TV. Därefter har de avrättats som skyldiga och som bevis har deras erkännande på TV nämnts! 

Sistan och Balochestan är en av de största provinserna i Iran med 1000-tals mil kust mot havet och mycket naturtillgångar. Provinsen är till största delen befolkad av ursprungsbefolkningen som kallas balocher. Balocherna är en etnisk och religiös minoritet och deras land Balochestan är ockuperad av länderna Iran, Pakistan och Afghanistan. De straffas av den shiitiska regimen av Iran för att de tillhör Sunni grenen av islam och att de vägrar konvertera till Shia grenen av islam samt att de kräver kulturella, språkliga och andra medborgerliga rättigheter. Regimen svarar med massaresteringar, avrättningar och ekonomiskt eftersatthet av området.

Den islamiska regimen i Iran har omvandlat Balochestan till en militariserad zon. Över flera hundra tusen soldater och gardister samt miliser är stationerade i Balochistan. Inte en enda av dessa gardister är baloch! I praktiken gäller krigslagar där och regimens milis begår dagligen mord, massarresterar av oskyldiga speciellt ungdomar utan att de har begått något brott. De vill bara spridda skräck i området så att balocher inte protesterar och kräver sina medborgerliga rättigheter. Varje röst, även inom ramen för landets lagar, tystas ner. Avrättningen av den balochiska journalisten Yaghub Mehrnehad för ett år sedan är bara ett exempel av många balochiska ungdomar som har försökt att åstadkomma förändring på ett fredligt sätt. Han hade tillstånd från myndigheterna att bedriva en kulturell förening men avrättades ändå efter att ha kritiserat makthavarnas diskriminerande politik i området och föreslagit konstruktiva lösningar. Så fort någon ifrågasätter regimens politik då anklagas den att vara USA:s, västmakternas och Israels agent och avrättas för landsförräderi!

Belocherna i Iran genomgår en av de svåraste tiderna i sin historia. Det finns ca 5 miljoner balocher i Iran men det finns inte en enda baloch som har en hög befattning varken på nationell- eller lokal nivå inom den statliga administrationen. Alla befattningar och statliga tjänster går antingen till en minoritets folkgrupp som kallas för Zabolier (Zabol är en liten stad i norra Balochestan) som i likhet med makthavarna i Tehran är Shia muslimer eller andra icke balocher som importeras från andra provinser. Zabolier har alla nyckelposterna och de har omvandlat balocherna till tredje och fjärde generationens medborgare. De uppbackas av den islamiska regimen för denna apartheid liknande politik i Balochestan.

Här är några fakta om belochernas situation:

1. Livslängden i Baluchistan är 15 år kortare än genomsnittet i Iran.

2. Den officiella arbetslösheten är mer än 72 procent dvs 5-6 gånger högre än genomsnittet i Iran.

3. Över 70 % av balocherna lever under existensminimum mätt även i iranska mått.

P.g.a. det systematiska förtrycket och förnedringen har många balochiska ungdomar tröttnat på situationen och börjat organisera sig för att bekämpa orättvisorna. Några få av dessa ungdomar använder sig, tyvärr, av samma metoder som regimen själv använder mot befolkningen. Det är sorgligt och beklagligt att en ung människa spränger sig själv och många andra (må de vara fiender) i luften för att göra sin röst hörd. Det är beklagligt att regimens politik inte har lämnat kvar andra mer fredliga alternativ för att bedriva politik och kräva rättvisa. Risk finns att våldet trappas upp i Balochestan och att balocherna kommer att utsättas för folkmord av extremistiska Zabolier och andra av regimen importerade extrema Shia muslimska grupper.

Vi vädjar till alla regeringar, partier och demokratiska och liberala krafter att göra allt som står i er makt för att stoppa våldet och förmå regimen i Iran att ändra sin politik gentemot balocherna och andra religiösa och etniska minoriteter i Iran. Om omvärlden inte agerar i tid kommer balochestan att omvandlas till en krigszon som Irak och Afghanistan. Förlorare i detta krig är försvarslösa balocher som inte uppbackas av resursstarka krafter vare sig inne i Iran eller utomlands. Deras enda hopp är världssamfundet.

Stockholm 2009-05-29

M. Baloch

Baloch Community - Sweden

Baloch_community@yahoo.com

Baloch.community.SE@gmail.com

گزارشی از سمینار در پارلمان سوئد در باره انتخابات ریاست جمهوری در ایران

گزارش از مقصود رنجبر

Rekordstort svenskt BNP-ras 

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) rasade med 6,5 procent under första kvartalet jämfört med samma kvartal i fjol, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). 

Det är historiska siffror som SCB presenterar. Raset tilltog under det första kvartalet och  är det största fallet under ett enskilt kvartal sedan SCB började mäta 1993.

Enligt Reuters sammanställning var siffrorna ändå enligt analytikernas förväntningar. 

Produktionen i näringslivet rasade med nio procent. Däremot steg den offentliga konsumtionen med 2,3 procent.

Jämfört med fjärde kvartalet föll BNP med 0,9 procent, rensat för säsongsmässiga variationer.

De disponibla inkomsterna steg med 6,1 procent medan sparkvoten steg kraftigt, och uppgick till hela 16,1 procent. Det betyder en ökning med nästan fem procentenheter jämfört med samma kvartal året innan.

Statliga Konjunkturinstitutet (KI) spådde i sin marsprognos att BNP skulle falla med knappt 6 procent i årstakt under första kvartalet.

- Jämfört med det så är det här en något sämre utveckling. Men det har vi i och för sig förväntat oss, vi har sett statistik som varit lite i underkant i förhållande till vår marsprognos, säger KI-chefen Mats Dillén till TT.

- Så den här siffran som kom in nu låg väldigt väl i linje med vad vi hade räknat med.

Jämfört med fjärde kvartalet 2008 föll dock BNP med endast 0,9 procent under första kvartalet, rensat före säsongsvariationer. Under fjärde kvartalet var nedgången hela 5,0 procent jämfört med föregående kvartal.

- Det tyder på att BNP-fallet håller på att bromsa in, och möjligen på att vi går mot en stabilisering. 

Det är på marginalen bättre än väntat, men det är en väldigt dyster BNP-siffra enligt Peter Kaplan, nordisk chefekonom på Royal Bank of Scotland.

Det som sticker ut jämfört med andra länder är att svenska hushåll har en extremt hög sparkvot, tycker Kaplan. 

- Det är det största raset i svensk ekonomisk historia, men i linje med förväntningarna, säger Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB Merchant Banking.

- Men det intressanta är att produktiviteten också kollapsar. Vi jobbar 1,5 procent mindre än förra året och producerar 6,5 procent mindre tjänster och varor. Det är ingen särskilt fin utveckling.

Sannolikt är dock detta det sämsta kvartalet, tror Mitelman.

- Nu faller det nog i mer långsam takt. Men det är fortfarande långt kvar till nollstrecket. Så recessionen får vi nog leva med ett tag till.

Men konsumtionen kan leda till en liten rekyl uppåt, tror Mitelman.

- Hushållen gläds åt lite lägre räntor. Samtidigt lyser investeringarna med sin frånvaro och företagens lagerhyllor svämmar över av varor. När framtidsutsikterna är deppiga faller investeringstakten och det tror jag vi får leva med hela året, säger han.

- Den här BNP-siffran låg i linje med våra förväntningar och beror till stor på den kraftiga nedgången i industrins investeringar, säger Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson.

- De ljuspunkter vi sett på huspriserna under våren och lite bättre läge för detaljhandeln på grund av det låga ränteläget kan ge en tillfällig förbättring för tillväxten. Men när arbetslösheten tar fart är risken stor för att det snabbt blir sämre igen.

Enligt SCB har hushållens sparande ökat kraftigt.

- Hushållen har dragit åt svångremmen ytterligare på grund av ökad oro för att drabbas av arbetslöshet. Det ser vi inte minst på bilförsäljningen och inköpen av sällanköpsvaror som minskat kraftigt. När arbetslösheten ökar och konsumtionen minskar kan det pressa ned tillväxten rejält, säger Cecilia Hermansson.

"Svenska hushåll har en extremt hög sparkvot." 

Hushållen handlar mindre.

Allt fler svenska kvinnor blir nazister  

Arrangerar mammaträffar och barnlekar 

De går först i demonstrationståget. De skriker slagord om nazismen. De har  mammaträffar. Kvinnorna i svenska nazistkretsar blir allt fler.Nästa helg ordnar flera organisationer inom den svenska naziströrelsen nationaldagsfirande. Rörelsen är splittrad efter interna bråk och ingen gemensam manifestation kommer att ske. Däremot blir det flera mindre demonstrationer runt om i Sverige.
Lite överraskande kommer flera högerextrema organisationer att ordna mer renodlade familjeaktiviteter – som hoppborg och ponnyridning.
Detta för att fler kvinnor och barn kommer att delta.
– Det blir allt vanligare att kvinnor söker sig till nazismen, säger journalisten Maria Blomquist.
Tillsammans med journalisten Lisa Bjurwald har hon gjort en unik kartläggning av den svenska nazistkvinnan. Genom tillgång till hemliga listor och djupintervjuer med avhoppade nazistkvinnor träder en överraskande bild fram.
– De attraheras av budskapet, är pålästa och har läst ”Mein Kampf” och de kan den högerextrema ideologin. De är inte alls bara något lockbete, säger Lisa Bjurwald.
Dessutom blir det allt vanligare med ”nazistfamiljer”.
Hur många barn växer upp med nazistföräldrar?
– Omöjligt att säga – men vi kan konstatera att de finns, säger Maria Blomquist 

http://www.metro.se/

Tidigare värnpliktig åtalad för mordet på Victor Jara

En tidigare värnpliktig i den chilenska armén har åtalats för mordet på Victor Jara. Den chilenske folksångaren miste livet dagarna efter militärkuppen i Chile i september 1973.

Den i dag 54-årige mannen, som var 18 år vid tiden för kuppen, har erkänt att han var en av ett antal värnpliktiga som sköt Victor Jara sedan denne torterats på Chiles stadion fem dagar efter militärkuppen.

Namnet på den lägre officer som sköt det första skottet mot Jara – enligt uppgift som en del i en rysk roulett där en enda patron sätts in i magasinet på en revolver – har aldrig offentliggjorts.

Den unge värnpliktige som nu åtalats säger att den ansvarige för förhören i källaren var en erkänt brutal löjtnant vid namn Nelson Haase, som under tortyren och skotten mot Jara satt vid ett skrivbord och gav order om vem som skulle skjutas.

Löjtnanten har tidigare nekat till att ha befunnit sig på Chiles stadion, som inte ska blandas ihop med den mer ökända Nationalstadion där fångar också mördades. Haase säger att han befann sig i södra Chile dagarna efter kuppen.

Nelson Caucoto, advokat för Jaras änka Joan Turner Jara, betonade på torsdagen att han ”inte har något intresse av att jaga värnpliktiga i detta fall”:

– De var inte skyldiga, jag är bara intresserad av de militära chefer som gav ordern att avrätta Victor Jara.

Vänsterpartiet begär aktuell debatt om massavvisningar av asylsökande

Kalle Larsson, riksdagsledamot

Regeringen har utnämnt år 2009 till återvändandeåret. Som en del av detta har nu kollektiva avvisningar av asylsökande med chartrade plan börjat genomföras i Sverige. Vid en sådan massavvisning i februari ska polisen enligt uppgift ha använt handfängsel och andra tvångsmedel mot de avvisade och dessutom agerat hotfullt och kränkande. Enligt vänsterpartiet är det tydligt att den ambitionshöjning som regeringen har utkrävt av ansvariga myndigheter att effektivisera avvisningsarbetet innebär en ökad användning av tvång och en ökad risk för kränkande behandling.

Vänsterpartiet kräver att Migrationsverkets och polisens agerande i avvisningsarbetet skyndsamt utreds. Vi kräver också att regeringen tar politiskt ansvar för den utveckling som sker. Därför har vi idag begärt en aktuell debatt i riksdagen om konsekvenserna av regeringens satsningar på återvändande

Ida" länken mellan apa och människa

Det 47 miljoner år gamla skelettet "Ida" avslöjar länken mellan apa och människa. Fossilet av apan har undersökts på Naturhistoriska museet i Oslo. Det är till 95 procent komplett och hittades redan 1983 söder om Frankfurt.

I tio år har forskaren Jørn Hurum undersökt "Ida" och nu konstaterar forskningslaget att apan är hör till den hittills okända länken mellan människa och apa.

- Detta är som att hitta Noaks ark. Fossilet kommer att bli bland dem som avbildas i läroböcker de kommande hundra åren, säger forskningsledaren Jørn Hurum till amerikanska tv-kanalen ABC enligt TT.

"Ida" har både drag av halvapor och apor. Därför placerar forskarna "Ida" vid vårt utvecklingsträds rot. Hennes framtänder, den korta nosen och formen på fotleden har vi människor ärvt. Projektet har följts med stort intresse och det senaste månaderna har BBC:s David Attenborough dokumenterat forskarnas arbete.

"Ida" var 60 centimeter lång och påminner mest om Pippis apa Herr Nilsson i utseendet. Forskarna vet att det är en hona eftersom skelettet saknar penisben som tidiga apor och halvapor har. Forskarna har konstaterat att "Ida" hade mjölktänder och var troligen nio månader då hon dog. Hennes ålder motsvarar ett sex år gammalt barn. Namnet fick hon efter forskningsledaren Jørn Hurums snart sex år gamla dotter.

Forskningslagets rapport publiceras i den vetenskapliga tidsskriften lOS ONE. På sajten The Link finns mer information om "Ida".
 

Vad ska du rösta på i EU-valet? 

Det är bara drygt två veckor kvar till EU-valet och för den som tänkt rösta är 

 det hög tid att börja fundera på vilket parti det ska bli. För att ge läsarna en viss vägledning har DN gjort ett EU-valtest där partierna fått ta ställning i 25 frågor och du kan kryssa dig fram till vilket parti som ligger närmast dina EU-åsikter.

Det är ett valtest med de heta frågorna som diskuteras i den svenska EU-debatten. Vi har valt frågor som verkligen skiljer partierna åt, där åsikterna bryts såväl inom den borgerliga alliansen som mellan oppositionspartierna. Frågorna rör allt från snus till Lissabonfördrag, homosexuellas rättigheter till euron.

Den som startar testet ovan och kryssar för sina svar på frågorna får reda på hur nära ställningstagandena överenstämmer med partiernas svar.

Sedan är det upp till dig om du vill ta resultatet på allvar och rösta på det parti som ligger närmast dina EU-åsikter, eller om något annat får avgöra ditt ställningstagande på valdagen.

Det kan bli överraskande resultat. För i EU-politiken gäller inte alltid samma skiljelinjer som i svensk inrikespolitik. DN:s EU-valtest försöker i första hand hitta skiljelinjerna i de frågor som direkt gäller EU - mellan vad de olika partierna vill att EU ska göra och hur EU ska fungera.

Den som gör DN:s valtest får också för första gången veta vad Piratpartiet tycker i en rad EU-frågor.

Partiets företrädare har hittills i intervju efter intervju vägrat ge sin åsikt i några andra frågor än sådana som gäller till exempel fildelning, upphovsrätt och övervakning. Men i DN:s valtest har partiet tagit ställning i samtliga EU-frågor, från klimatpolitik till sjukvård.

Piratpartiets Christian Engström förklarar att det är ställningstaganden utifrån partiets ”allmänna grundsyn”.

De läsare som kryssar i sina svar i valtestet får därmed reda på hur nära de ligger även Piratpartiets hittills okända åsikter. Efter genomgången kan läsarna också få besked på vad varje parti tycker i samtliga 25 frågor.

DN har skickat ut frågorna till en rad partier och i den slutliga sammanställningen valt att ta med de åtta partier som blev invalda i EU-parlamentet i valet 2004 samt Piratpartiet som enligt de senaste opinionsmätningarna från bl a DN/Synovate och Sifo har möjlighet att bli invalt i årets EU-val

Sri Lankas armé: Kriget är slut

V: Halvera moms på frukt och grönt

Svenske Arash höll för trycket

Svenske Arash, som tävlar tillsammans med sångerskan AySel för Azerbadjan, gick som väntat vidare till final. Bland de övriga nio som klarade sig bra hittade man även bidragen från våra nordiska grannar Norge och Danmark.

Då Sverige, Finland och Island redan gått vidare från den första semifinalen i tisdags är hela Norden i final. Dags för lite nordisk glädjeyra alltså

Åsa Linderborg: Mig äger ingenLinderborgs självbiografiska berättelse om sin uppväxt i 70-talets Västerå

Åsa s är en storartad kärleksförklaring till en pappa som älskade sin dotter över allt men ändå inte räckte riktigt till.

Åsa Linderborg

Arash hoppas på Putins röst

Massflykt hotar i norra Pakistan

 Eldupphöravtalet mellan den pakistanska regeringen och lokala islamistledare i Swatdalen håller på att haverera. Regeringen varnar nu för att upp till 800 000 civila väntas fly från området bara tio mil nordväst om huvudstaden Islamabad

Enligt pakistanska myndigheter har över 40 000 människor flytt från huvudorten Mingora de senaste dygnen efter att talibanrebellerna tagit kontroll över flera viktiga myndighetsbyggnader. Armén har inlett en motoffensiv, och utegångsförbud råder i området. Enligt uppgifter från FN:s livsmedelsprogram, WFP, beräknas över 600 000 civila vara i behov av nödhjälp och proviant.

 – Vi hoppas att få tillåtelse att komma in i området under de närmsta dagarna, säger James Foote, rådgivare i krigs- och konfliktfrågor på Röda korset.  

Eldupphöravtalet innebär att talibanerna tilläts att upphäva civil lagstiftning och införa islamiska sharialagar i utbyte mot fred. Men i stället för att lägga ned sina vapen har talibanrebellerna fortsatt sin offensiv och har under de senaste veckorna stärkt sin närvaro i Swatdalen och angränsande områden.

 – Det är en katastrof för den pakistanska regeringen. Hela den norra regionen kryllar av grupper som strävar åt olika håll. Det är inte så enkelt som att regeringen står på en sida och talibanerna på den andra, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap i Uppsala.  

Upptrappningen av konflikten inleddes dagen innan USA:s president Barack Obama träffade Afghanistans president Hamid Karzai och Pakistans president Asif Ali Zardari i Washington. President Obama förklarade i Vita huset på onsdagskvällen att ”USA har försäkrat sitt stöd för de demokratiska regeringarna i Pakistan och Afghanistan”. 

USA:s utrikesminister Hillary Clinton beskrev på onsdagskvällen svensk tid förhandlingarna i Washing­ton som ”mycket positiva, på sitt sätt ett genombrott”. 

Samtidigt beklagade Clinton att civila afghaner dödats vid ett amerikanskt flygangrepp i Farahprovinsen i västra Afghanistan.

اولین مورد از بیماری موسوم به آنفولانزای خوکی در سوئد تاییدشد.

این بیمار زن ۵۰ ساله ای ست که در سفر به آمریکا به این بیماری دچارشد و پیش ازاین به عنوان اولین بیمار احتمالی معرفی شد. اداره ی کل پیشگیری از بیماری های واگیردار اینک  ابتلای این زن را به آنفولانزای خوکی تایید کرده است.میزان خطرهایی که زنان باردار را هنگام وضع حمل تهدید می کند، دربیمارستان ها و مراکزوضع حمل در نقاط مختلف کشور بسیارمتفاوت است.در بررسی انجام شده توسط اداره ی کل امور اجتماعی  Socialstyrelsen  تاکیدشده است که این تفاوت بسیار چشمگیراست.دراین بررسی ازجمله دو بیمارستان در یونشوپینگ و  Eskilstuna بایکدیگر مقایسه شده اند.در بیمارستان یونشوپینگ، سه درصد زنانی که اولین وضع حمل خود را انجام دادند با پارگی روبروشدند درحالی که در بیمارستان Eskilstuna این میزان بیش از ۸ و نیم درصد بود.

Tiotusentals flyr från talibanstad

نیمی از ترافیک اینترنتی سوئد برای نقض کپی‌رایت است

Nästa två av tre apotek säljs

Eritreas egendomliga allierade

Publicerat i dag. 06:53

Den som tror att Eritrea, där Dawit Isaak och otaliga andra oppositionella försmäktar i fängelse, skulle vara en isolerad diktatur misstar sig. Fast kombinationen av dess handelspartner och militära samarbetsländer är långt ifrån självklar. Kanske allra märkligast är att Israel alltifrån Eritreas självständighet 1993 har haft en betydande närvaro i landet

När Eritreas president Isaias Afwerki samma år som självständigheten flög till Israel för avancerad medicinsk behandling tycks han ha knutit band med den judiska staten som möjligen kan kopplas till att den eritreanska statsledningen är sekulärt kristen, det vill säga inte muslimsk och Israelfientlig. 1995 ingicks ett formellt avtal mellan de båda länderna.

Under en lång följd av år har Israel haft två militära anläggningar i Eritrea, den ena för signalspaning och den andra som underhållsbas för Israels tyskbyggda ubåtar som sannolikt är bestyckade med kärnvapen.

Därtill uppges från olika, låt vara obekräftade, källor att Israel förvarar kärnbränsleavfall från sin Dimona-reaktor på två öar utanför eritreanska kusten.

Enligt massmedier i Jemen på andra sidan Adenviken utnyttjade Israel krigsfartyg från sina eritreanska baser för att stödja sina militära operationer under kriget mot Libanon sommaren 2006.

Dock verkar denna eritreansk-israeliska halvallians numera vara rätt ansträngd. Bland annat den brittiska tidningen Sunday Times (19/4) rapporterar om att Israel har börjat dra öronen åt sig efter att Eritrea och president Afwerki på sistone har fördjupat sitt samarbete med en av Israels fiender: Islamiska republiken Iran.

Eritrea och Iran har haft hyggliga om än inte dynamiska relationer med varandra i ganska många år. Men det var efter ett besök av Afwerki i Teheran i maj förra året som samarbetet tog verklig fart.

- För Iran och Eritrea finns inga gränser för hur mycket vi kan utvidga vårt ömsesidiga samarbete. Våra länder har samma syn på regionala och globala frågor och hur man ska motstå hegemoniska stormakters intrång, sade den iranske presidenten Mahmoud Ahmadinejad efter sina möten med Afwerki.

Mest konkret och välkänt är att Iran har renoverat ett oljeraffinaderi och etablerat något slags bas i hamnstaden Assab vid Arabiska sjön. Enligt frekventa, fast omstridda, uppgifter i massmedier och på internet har Iranl också stationerat trupper i Assab samt örlogsfartyg, helikoptrar, och luftvärnsmissiler.

Också mellan Eritrea och Kina har förbindelserna tätnat på senare år. Kinesiska företag har gjort förhållandevis stora investeringar i Eritrea, delvis utländskt finansierade biståndsprojekt, men också rent kinesiska affärsprojekt. Varje år kommer åtskilliga hundra kinesiska affärsmän till Eritrea, och ungefär lika många eritreanska lärare och forskare utbildas varje år vid kinesiska universitet.

Som ett slags betalning för denna kinesiska rundhänthet har Afwerkiregimen anslutit sig till Kinas ståndpunkt beträffande Tibet. Exempelvis utfärdar det styrande partiet Folkfronten för demokrati och rättvisa allt som oftast fördömanden av Dalai Lama och dennes försök att leda Tibets tidigare "härskande feodalklass" till revolt mot det kinesiska styret.

En självklar fråga är: Varifrån får Eritrea vapen till sin förhållandevis tungt rustade krigsmakt.

Enligt minutiösa och ständigt uppdaterade rapporter från fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm kommer vapnen främst från fyra håll, alla inom det forna Sovjetblocket: Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Bulgarien.

Härifrån har Eritrea under de senaste tio åren fått, eller fått köpa, hundratals stridsvagnar och artilleripjäser, minst ett dussin moderna stridsflygplan samt flera hundra luftvärns- och antistridsvagnsmissiler.

Denna vapenström har alltså pågått efter att Eritrea utkämpade ett extremt blodigt gränskrig mot Etiopien 1998-2000. Det väcker förstås en ny fråga: Förbereder sig Afwerkiregimen för nya krigsäventyr, med stöd av en påfylld vapenarsenal och Eritreas udda allierade?

Vapenströmmen till Mellanöstern ökar

Clinton varnar Iran

^{وی پس از پایان سخنرانی بلافاصله از محل اجلاس خارج شد.}                                                                          

TV: Talet som fick FN:s konferens att spåra ur

USA-reporter får ny rättegång i Iran

DN

Den spiondömda iransk-amerikanska journalisten Roxana Saberi ska få en ny, rättvis rättegång, lovar chefen för Irans domarkår. Samtidigt vädjar både USA:s utrikesminister och EU om att Saberi ska släppas.

USA:s utrikesminister Hillary Clinton sade på måndagen att hon hoppas att Iran ska släppa Saberi sedan president Ahmadinejad i helgen förklarat att "rättvisa" måste skipas och att journalisten måste få försvara sig.

- Givetvis följer vi noga vad som händer, sade Clinton.

- Vi hoppas att myndigheterna i Iran, då också rättsväsendet, kommer att vidta åtgärder snarast möjligt för att snabbt frige Saberi och låta henne återvända hem, tillade utrikesministern i samband med ett möte med sin nederländske kollega Maxime Verhagen.

Utspelen från USA och EU kom sedan den iranska domarkårens chef lovat att skynda på gången för överklagandet.

"Det här fallets olika aspekter bör få en rättvis, riktig och snabb behandling i högre instans", meddelade ayatolla Mahmoud Hashemi Shahrudi.

Roxana Saberi, som har dubbelt medborgarskap, dömdes förra veckan av en iransk revolutionsdomstol till åtta års fängelse för spioneri åt USA. I söndags sade emellertid Irans president Mahmoud Ahmadinejad oväntat att Saberi bör få en ny rättegång. I praktiken var det en order till rättsväsendet, som agerade snabbt.

Beskedet från ayatolla Shahrudi betyder dock inte att Saberi får ta hjälp från schweiziska ambassaden, som företräder amerikanska intressen i Iran. Iran erkänner inte dubbelt medborgarskap.

- Vi handlar enligt vår lagar för iranska medborgare. Hon är iranier och har fullt tillträde till advokat, säger Hassan Ghashghavi, talesman för utrikesdepartementet.

Han förnekar att Saberi skulle vara en bricka i ett diplomatiskt spel sedan USA:s president Barack Obama sträckt ut en hand till Iran. USA kapade de diplomatiska förbindelserna med Iran efter den islamiska revolutionen 1979.

USA grep för två år sedan fem iranier i norra Irak, anklagade för uppvigling. Tre av dem hålls fortfarande fångna 

  FN-konferensen om rasism urartade i praktskandal

Sveriges och övriga europeiska delegater tågade ut ur konferenslokalen när Irans president kallade Israel för en rasistisk folkmordsstat. Efter talet återvände europeerna

Den stora FN-konferensen om rasism som öppnade på måndagsförmiddagen i Genève urartade på eftermiddagen när Irans president for ut i hätska anklagelser mot Israel för rasism.

Mahmoud Ahmadinejad anklagade Israel för att upprätta det mest grymma och repressiva styre i Palestina.

- De skickade utvandrare från Europa och från USA i syfte att skapa en rasistisk stat i det ockuperade Palestina, sade Ahmadinejad som var den förste delegat som talade vid konferensen.

Han beskyllde också FN:s säkerhetsråd för att under 60 år ha stöttat upp Israels "rasistiska folkmordsregim". Han kallade även kriget i Gaza för folkmord.

Genast reste sig mängder av delegater, däribland Sveriges och andra EU-länders representanter, och lämnade demonstrativt lokalen.

Därmed blev FN-konferensen redan första dagen den praktskandal som många i förväg hade befarat.

Och i motsvarande mån en PR-katastrof för FN. Det lär aldrig ha hänt i världsorganisationens historia att delegater har massdeserterat från en liknande konferens.

Några av delegaterna klappade dock händer när Ahmadinejad valde att fortsätta tala.

I sitt inledningsanförande uttryckte FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon stark besvikelse över de många uppmärksammade avhoppen från rasismkonferensen.

- Jag beklagar att vissa har valt att stå vid sidan. Vi talar om att finna ny enighet, som tiden kräver. Ändå förblir vi svaga och splittrade och fast i gamla vanor.

Den norska utrikesministern Jonas Gahr Störe underströk Ahmadinejads rätt att yttra sig men tog därefter avstånd från presidentens uttalanden.

- Jag tar starkt avstånd från den tidigare talarens synpunkter. Han placerar sig vid sidan av, i strid med konferensens anda.

- Norge kommer inte att acceptera att en udda fågel kidnappar de mångas arbete, sade den norske utrikesministern.

Bland de länder som bojkottar Genèvemötet återfinns stormakter som USA, Tyskland och Italien. Även Kanada, Nederländerna, Polen, Australien, Nya Zeeland och Israel har valt att inte närvara eftersom man befarar en upprepning av förra rasismkonferensen i Durban 2001 då åtskilliga deltagarländer krävde att sionism och staten Israel skulle likställas med rasism.

Ett annat tecken på hetluften kring rasismkonferensen är att Israel på måndagenkallade hem sin ambassadör i Schweiz i protest mot att den schweiziske presidenten Hans-Rudolf Merz träffade Irans president Mahmoud Ahmadinejad utanför själva FN-mötet. Israel har avfärdat FN-konferensen som en "tragisk fars".

Inför Genévemötet gjorde Ahmadinejad ett uttalande i iransk statsteve att "Sionisternas ideologi och regim är rasismens fanbärare".

Detta föranledde Frankrikes utrikesminister Kouchner att varna att de europeiska representanter som är närvarande skulle lämna mötet om Ahmadinejad gjorde antisemitiska eller rasistiska uttalanden.

Även utrikesminister Carl Bildt sade, enligt TT, att Sverige omedelbart skulle lämna konferenslokalen om det blev skandal och för Sverige oacceptabla saker sades eller gjordes..

Starten på konferensen i Genève sammanfaller med den årliga minneshögtiden i Israel för Förintelsens offer. Samtidigt är det på dagen 120 år sedan Adolf Hitler föddes.

Sverige har liksom Japan och flera andra länder valt att "halvbojkotta" konferensen: Regeringen skickade inte någon minister utan nöjer sig med att representeras av ambassadör Hans Dahlgren, chef för Sveriges FN-representation i Genève.

Detta kritiserades på måndagen av Socialdemokraterna som menade att den borgerliga regeringen verkar ha intagit en mer restriktiv hållning till engagemanget för FN.

- Det är beklagligt att regeringen gett upp. Vi har en lång tradition av starkt stöd till FN. Jag beklagar att regeringen valt att bojkotta konferensen på ministernivå, sade riksdagsledamoten Carolina Hägg till TT.

Hon fick omedelbart mothugg av Folkpartiets utrikespolitiske talesperson Birgitta Ohlsson som anser att det är ett stort framsteg att så många bland annat europeiska länder har hoppat av rasismkonferensen i Genève.

- Västvärlden har morskat upp sig värderingsmässigt och satt ner foten rejält. Sveriges beslut, liksom många andra länders, att inte skicka en representant på politisk nivå är en kraftfull markering.

I sista stund inför FN-konferensens öppnande reviderades utkastet till slutdeklaration ned från 45 till 17 sidor varvid alla referenser till Israel och Mellanöstern ströks. Dock innehåller texten efter krav från muslimska länder fortfarande krav på förbud mot kritik av religion, vilket många länder i framför allt västvärlden uppfattar som inskränkning av yttrandefriheten.

Framför allt innehåller deklarationsutkastet en hänvisning till att man ska upprepa stödet för slutdeklarationen från Durban, vilket framför allt USA och Israel inte kunnat finna sig i. Dessa två nationers delegater stormade ut från Durbanmötet när talare efter talare från bland annat arabvärlden gjorde kopplingar mellan sionism och rasism.

Somliga människorättsorganisationer hävdar att de länder som bojkottar konferensen missar chansen att tala klarspråk om rasismen.

- Dessa regering lämnar fältet fritt för mer radikala röster, menar exempelvis Human Right Watchs talesperson Juliette de Rivero.